2023-06-02
Fyra frågor om glasåtervinning med Magnus Andersson, VD på Svensk Glasåtervinning
Hur länge har vi återvunnit glas i Sverige och vilka är egentligen glasförpackningarnas bästa egenskaper? FTI ställde några snabba frågor till Magnus Andersson, VD på Svensk Glasåtervinning, för att få veta mer om vad som gör glas till ett bra förpackningsmaterial.
Vilka är glasförpackningarnas bästa egenskaper?
Glas har flera positiva egenskaper! Bland annat är det ett så kallat inärt material, vilket innebär att det inte överför någon smak eller doft till produkten. Det är också ett helt tätt material och släpper inte in något från utsidan, vilket bidrar till hållbarheten på livsmedelsprodukter – glas har till exempel använts för konservering under väldigt lång tid.
Det finns också fördelar kopplat till återvinningen. Vi har sedan länge haft ett välfungerande återvinningssystem för glas, där majoriteten av materialet samlas in, återvinns och till stor del blir till nya förpackningar. Det är också en resursbesparande process i och med att glaset återanvänds och kan återvinnas om och om igen.
Vilka är fördelarna med att återvinna glasförpackningar?
Som nämnt ovan kan glas återvinnas hur många gånger som helst, och vi har som sagt ett välfungerande återvinningssystem i Sverige idag. Att göra glas av befintlig råvara kräver också betydligt mindre energi jämfört med att framställa helt nytt glas. Att smälta om befintligt glas orsakar dessutom inga nya koldioxidutsläpp från materialet i sig. I råmaterialet som används för att göra helt nytt glas finns beståndsdelar som omvandlas till koldioxid när glaset smälts första gången.
Hur länge har vi återvunnit glas i Sverige?
Glasbruk började köpa tillbaka trasigt och uttjänt glas redan i slutet av 1800-talet, och det har sedan dess funnits en efterfrågan från bruken om att köpa tillbaka befintligt glas. När vi började förbränna vårt avfall insåg man att glas skapade problem i processen och började då separera det från övrigt material. Glasåtervinningen tog ett stort steg framåt när Svensk Glasåtervinning bildades 1986, och sedan 90-talet har insamlingen varit rikstäckande.
Hur går återvinningen till, i korta drag?
När kärlet eller behållaren har tömts transporteras glaset till en uppsamlingsplats där det lagras tills det finns tillräckligt mycket för att fylla en långtradare. Att glaset utsätts för väder och vind, framför allt väta, bidrar till att etiketter och annat lossnar lättare senare i processen. När en långtradare är fylld körs glaset till vår anläggning i Hammar där färgat och ofärgat glas körs i skift, en färg i taget.
Hanteringen av glaset består till största del av automatiska processer där det bland annat sorteras efter storlek och föroreningar som sten och porslin sorteras bort. Metaller som följt med glaset sorteras ut och går till återvinning, men det är bra att separera lock och korkar direkt när man källsorterar, så att de hamnar rätt från början. Det ger stor miljönytta i form av minskade transporter.
Färgat och ofärgat glas hålls separerat under hela processen, dels för att det underlättar hanteringen, dels för att det finns krav från de som köper glaset att det ska vara rent material. När glasförpackningarna gått igenom alla processer skickas de till glasbruk där de kan bli nya flaskor och burkar.