Fakta om avfall

Så styrs avfallet

Avfallstrappan

EU har beslutat om en så kallad avfallshierarki, eller avfallstrappa, som även styr hur avfallet tas omhand i Sverige.

Följande ordning ska följas:

1. Förhindra att avfall skapas, så kallad avfallsminimering
2. Återanvänd
3. Återvinn material
4. Utvinn energi genom förbränning
5. Deponera, det vill säga lägg på soptipp

 

1. Enligt avfallstrappan bör vi alltså i första hand se till att det skapas så lite avfall som möjligt. Det är det bästa sättet att minska användningen av jordens resurser och påverkan på miljön. Särskilt viktigt är det att minimera mängden farligt avfall. 

2. Det avfall som faktiskt finns ska vi försöka återanvända, till exempel genom att skänka bort gamla saker eller lämna dem till second hand butiker. Även pantflaskor i glas är ett exempel på återanvändning.

3. När återanvändning inte är möjligt ska vi återvinna materialet. Det gör vi idag bland annat med förpackningar och tidningar men också genom kompostering eller rötning av matavfall och trädgårdsavfall.

4. Om avfallet inte kan materialåtervinnas ska energin i avfallet utvinnas genom förbränning.

5. Avfall som ska ut ur kretsloppet och som inte kan hanteras på annat sätt går till deponering. Det finns olika deponier beroende på farlighet. 

Miljömål

Sveriges riksdag har satt som mål att lämna över ett samhälle till nästa generation där våra stora miljöproblem är lösta, utan att orsaka ökade miljö-och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Det betyder också att vi behöver minska vår svenska konsumtions bidrag till klimat- och miljöpåverkan i andra länder.

I ett antal strecksatser beskrivs vad som behöver vara uppfyllt för att vi ska nå generationsmålet. Det innebär att kretsloppen är  resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen och att konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt.

Det finns vidare 16 miljökvalitetsmål som närmare beskriver innebörden av generationsmålet. Ett av dessa mål är ”En god bebyggd miljö”. För att målet ska anses vara uppnått finns det ett antal preciseringar, varav en handlar om avfall:

”Avfallshanteringen är effektiv för samhället, enkel att använda för konsumenterna och att avfallet förebyggs samtidigt som resurserna i det avfall som uppstår tas till vara i så hög grad som möjligt samt att avfallets påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras.”

Regeringen har också antagit 24 etappmål för att underlätta möjligheterna att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Etappmålen identifierar en önskad samhällsomställning. Det finns två etappmål om avfall:

  • Ökad resurshushållning i livsmedelskedjan
    Insatser ska vidtas så att senast år 2018 sorteras minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, och minst 40 procent av matavfallet behandlas så att även energi tas tillvara.
  • Ökad resurshushållning i byggsektorn
    Insatser ska vidtas så att förberedandet för återanvändning, materialåtervinning och annat materialutnyttjande av icke-farligt byggnads- och rivningsavfall är minst 70 viktprocent senast år 2020.

För att vi ska klara målsättningen att avfallet ska förebyggas och resurserna i avfallet ska tas tillvara i så hög grad som möjligt behöver vi bli bättre på att hantera våra saker på ett mer hållbart sätt. Statistiken visar att avfallsmängderna ökar. 

Läs mer under konkreta miljömål.

Förbud och producentansvar

Här är de viktigaste redskapen för att Sverige ska nå avfallshanteringens mål.

För att nå miljömålen och styra avfallet till en behandling som bäst tar tillvara material och energi har flera olika beslut fattats:

  • förbud att deponera utsorterat brännbart avfall från 2002
  • förbud att deponera organiskt avfall från 2005
  • skatt på avfall som deponeras
  • producentansvar för särskilda varugrupper
  • skyldighet att sortera ut batterier, elavfall, ljuskällor (glödlampor och liknande), returpapper och förpackningar.

Syftet med producentansvar är att få fram produkter som är mer resurssnåla och reparerbaralättare att materialåtervinna, som inte innehåller miljöfarliga ämnen och som håller längre. Lagstadgat producentansvar finns i dag för:

  • ballonger
  • batterier
  • bilar
  • däck
  • elektriskt och elektroniskt avfall
  • förpackningar
  • läkemedel
  • vissa tobaksvaror och filter
  • våtservetter som innehåller plast

Dessutom finns det frivilliga producentansvar på kontorspapper och lantbruksplast.

Ekonomiska styrmedel kan också styra avfallet rätt, till exempel bidrag för skrotning av gamla bilar, bidrag till investeringar för nya miljöriktiga metoder att behandla avfall, skattebefriade produkter, exempelvis biogas, eller billigare renhållningsavgift för de som sorterar ut mycket avfall till återvinning.

Senast uppdaterad: 2023-09-29