Ju mer vi återvinner desto färre miljögifter, konfliktmineraler och smutsiga jobb

Rädda jorden med din gamla skruvdragare
Du har säkert redan hört att batterier innehåller miljöfarliga ämnen. Men i batterier finns det också massor av metaller och andra material som i sig inte är farliga, men där själva gruvdriften påverkar oss alla negativt. Därför är det så bra att återvinna, så slipper vi gräva djupare hål i jordskorpan.

Först lite kort om tungmetaller
I vissa batterier (inte alla) finns det miljöfarliga tungmetaller. Till skillnad från andra grundämnen bryts tungmetaller inte ner. Slänger du ett batteri som innehåller kvicksilver, bly eller kadmium i soporna, går alltså tungmetallen ut i luften när soporna bränns, och sen vidare in i ekosystemet till djur och natur. Där stannar de kvar. Det betyder alltså att om du äter kött eller fisk som utsatts för till exempel kvicksilver, bly eller kadmium, så förs tungmetallerna över till din kropp. Det är en av anledningarna till att det är så viktigt att gå till återvinningen med dina batterier.

El-skrot på vift
Många av oss har nog sett bilderna från Ghanas huvudstad Accra, där bergen av el-skrot tornar upp sig mot himlen. Här på de livsfarliga soptipparna lever människor hela sina liv och livnär sig på att plocka ur det lilla som finns av värde i prylarna. Var alla de här gamla telefonerna, kylskåpen och kretskorten har sitt ursprung är svårt att ta reda på, men det är ett faktum att trasig elektronik från hela världen samlas på hög i länder som inte har en bra och säker infrastruktur för att ta hand om farligt avfall.

Vad kan jag som bor på andra sidan jordklotet göra åt det?
Vi som är storkonsumenter av el-prylar kan faktiskt göra stor skillnad. Framför allt genom att ta ansvar för alla våra prylar som går sönder eller som vi inte längre vill ha. Enklast är att alltid återvinna dem på våra svenska anläggningar.

I Sverige har vi ett säkert system med kontroller och uppföljning som säkerställer att inget el-skrot skeppas utomlands. Till exempel sitter det streckkoder på varje återvinningskärl på ÅVC. De här streckkoderna läser man in, både när man hämtar kärlen på ÅVC och när man lämnar dem på återvinningsanläggningen. På så sätt kan alla transporter spåras. Ett annat exempel är att man på anläggningarna alltid väger materialet som återvinns och rapporterar vart det skickas. Allt för att garantera att det inte uppstår några så kallade ”sidoflöden” och att all elektronik och batterier som lämnas in faktiskt också återvinns!

Konfliktmineraler och smutsiga jobb
För att få fram de mineraler och metaller som behövs för att tillverka batterier måste man gräva djupa hål i jordskorpan. De här hålen, och själva gruvdriften, påverkar människor, djur och natur i området. Det gäller särskilt i de områden där metallbrytningen sker illegalt.

På vissa ställen i världen förekommer fortfarande utvinning av så kallade konfliktmineraler. De flesta av oss kanske mest tänker på guld och diamanter när vi hör begreppet, men det finns också andra metaller och mineraler som utvinns illegalt, under usla förhållanden, bland annat för att finansiera krig. Två exempel är kobolt och tantal, ämnen som finns i din smartphone.

Så hur ska vi få stopp på det här?
Både myndigheter, människorättsorganisationer och elektroniktillverkarna försöker förändra situationen, till exempel genom hårdare ursprungskontroller. USA har bland annat drivit igenom en finanslagstiftning som säger att amerikanska företag måste redovisa sin mineralhandel. Men än så länge går det ändå inte att vara hundra procent säker på att metallerna i våra prylar är konfliktsäkrade. Därför är återvinningen viktigare än någonsin. Ju mer vi återvinner våra batterier och el-prylar, och ju mer kontroll vi får över råvarukedjan, desto större är chansen att vi kan minska den illegala brytningen. För även om vi inte kan stoppa konflikterna kan vi åtminstone försöka att undvika att finansiera dem.